BIN

Mer än 50 procent av jordens alla växter och djur är insekter, varav en miljon är namngivna. De flesta insekter har en kropp uppdelad i huvud, mellankropp och bakkropp med vingar på mellankroppen. Normalt finns där tre par ben. 

De flesta insekter lägger ägg som ger larver och som utvecklas i puppor, ur puppan kommer sen en färdig insekt vilket kallas för "fullständig förvandling".

Bin hör till ordningen steklar (Hymenoptera) och vi känner till över 125.000 olika sorters steklar idag. Steklar omfattar bin, växtsteklar, gaddsteklar, getingar och myror och har gemensamt;

* två par membanösa vingar

* två stora fasettögon med 280 graders synvinkel

* trepunktögon med nackseende 

* mycket rörligt huvud

Bin (Apoidea) finns i cirka 20.000 olika arter och de lever av nektar och pollen. De utvecklades samtidigt som blomväxter för cirka 120 miljoner år sedan. I Sverige har vi cirka 270 olika arter av vilda bin och 37 olika humlor. Majoriteten av alla bin är solitära och lever ensamma, det finns fyra kända varianter av honungsbin som gämfört med de solitära bina är sociala och lever i koloni och arbetar tillsammans för överlevnad.

En variant som är bland det vanligaste biet i Sverige är Buckfastbi som Broder Adam på klostert i Buckfast tagit fram efter att ha korsat olika sorters bin. Buckfastbin är mycket populära i södra Sverige på grund av sitt lugna och snälla sätt. Dock kan agressiva bin utvecklas när det sker friparningar utan avelsurval.

Bin ser inte skarpt men kan identifiera asikten. De reagerar starkt på nära rörelser. De kan urskilja former, räkna till fyra, skilja på färgerna gult, blågrönt, blått och UV-ljus samt olika vit-grå-svarta nyanser, men ser inte färgen röd.

Bin har god lukt och känsel med hjälp av sina antenner som de ständigt putsar med sina antennrensare. Bin hör inte, du kan skrika utanför bikupan utan att få någon reaktion, däremot är de känsliga för vibrationer och "hör" genom sina vibrationsorgan i benen.

GADD OCH GIFT

Arbetsbin har en gadd med vinklade hullingar som fastnar i däggdjurs skinn. Efter ett stick dras hela gaddapparaten med giftblåsa ut och biet dör efter någon timma. Giftblåsan som sitter kvar i huden pumpar rytmiskt ut giftet så dra ut gadden så snart du kan och lägg gärna på lite honung på sticket, honungen suger ut giftet osmotoriskt. 

Om bin känner sig hotade avger de lite av giftet som andra bin känner och kommer för att hjälpa.  

BISAMHÄLLETS DROTTNING

Drottningen, också kallad Visen, påverkar övriga bin i samhället med hjälp av sina feromoner (doftämnen). Hon flyger själv endast utanför kupan vid parning och eventuell svärmning. Efter parning sparar hon spermier i sin spermablåsa som håller hela hennes liv, upp till fem år, och rymmer 7 miljoner spermier. 

Drottningen matas, putsas och försvaras av alla sina döttrar som själva aldrig kan paras då de inte är utvecklade från larvstadiet med ett fungerande fortplantningssystem. Hon kan lägga befruktade ägg som alla blir döttrar (arbetsbin), beroende på vilken mat larven får utvecklas det till antingen ett arbetsbi eller ett obefruktat ägg som utvecklas till drönare.

Drottningen har två äggstockar med vardera 180 tunna rör som varje dygn kan producera upp till 2000 ägg. Drottningar som är parade med många drönare ger ett bättre samhälle. 

ÄGGLÄGGNING

Cellers storlek avgör om drottningen lägger ett befruktat- eller obefruktat ägg. Larvens mat består sen av en proteinrik "välling" gjord av pollen, vatten och saliv som bildas vid ungbinas tuggande. Om det ska tas fram en drottning matas denna larv med drottninggele istället för "välling" som är extra näringsrik och det kan bara ungbin producera.  

Nya drottningar skapas i viseceller som är större och hängande i kupan. Det sker endast om drottningen känner sig för gammal och vill göra ett "stilla byte" eller om svärmlusten är stor, vilket styrs av arbetsbina. Då ger sig en del av samhället sig iväg med den gamla drottningen och lämnar den andra delen av samhället med nya drottningar som kommer kläckas oh slåss om tronen i kupan. Endast en drottning kan överleva och det är enda gången drottningen använder sin gadd i en strid mot en annan drottning. 

Äggen kläcks efter tre dygn som larver inuti cellerna. Alla larver får drottninggele första dygnet för att sen matas med välling och då utvecklas till arbetsbin.

En drottning kläcks efter 16 dygn.

Ett arbetsbi kläcks efter 21 dygn.

En drönare kläcks efter 24 dygn.

ARBETSBIN

I varje samhälle finns beroende på årstid mellan 10.000 och 80.000 arbetsbin som är cirka 12 mm långa och väger 70-90 mg. De är alla döttrar till drottningen men har själva inte möjlighet att fortplanta sig. Dom matar sin drottning, håller rent i kupan, samlar nektar och pollen, harts, propolis och vatten. 

Om drottningen av någon anledning skulle försvinna från kupan, så kallat visefall, kan arbetsbin börja lägga ägg som är obefruktade och utvecklas till drönare, "puckelyngel". 

Ett nyutkrypet arbetsbi matas och putsas för att få rätt doft som övriga bin i samhället. Hon börjar sen städa ur sin egen cell och fortsätter första tiden som städbi inne i kupan, andra veckan är hon ett byggbi, sen städbi eller vaktbi och sist dragbi. Ett arbetsbi lever normalt två månader på sommaren, de bin som kläcks på hösten kan leva upp till åtta månader.

DRÖNARE

100 - 800 drönare finns i ett samhälle på sommaren. De är klumpiga, bredryggade, har ingen gadd men har stora ögon. Efter att de parar sig med en drottning dör dom men de flesta av drönarna finns hemma i bikupan. De gör inte mycket men har en lugnande effekt på arbetsbina. När sensommaren kommer körs de iväg från kupan och svälter ihjäl.   

Referens: Bengt Nihlgård, Professor emeritus, Biodiversitetet vid Lunds universitet

Dela den här sidan