BISJUKDOMAR & LAGAR

I Sverige regleras biodling av en Bisjukdomslagstiftning och en EU-förordning som syftra till att kontrollera spridning av bisjukdomar samt ha kontroll på saluföringen av honung som livsmedel. 

Statens jordbruksverk (SJV) kontrollerar bisjukdomar och beslutar om bekämpningsalternativ. 

Länsstyrelsen har regionalt ansvar, utser bitillsynsmän och registrerar placering av alla bisamhällen. Alla biodlare ska rapportera vid ev flytt av sina bisamhällen och sedan även vart tredje år. En bitillsynsman utgör en lokal myndighet inom sitt distrikt, vi har i Sverige cirka 600 olika distrikt. 

Biodlaren har juridiskt egenansvar att förebygga, motverka och rapportera förekomst av sjukdomar i sin bigård. Hen har också skyldighet att rapportera till länsstyrelsen vart sina samhällen är placerade. 

För att undvika och förebygga bisjukdomar bör du byta dina ramar ofta och inte använda samma ramar mer än två säsonger i yngelrummet. Rentvättade yngelramar och nytt vax motverkar sjukdomar!

BISJUKDOMAR

Amerikansk yngelröta

Orsakas av bakterien Paenibacillus larvae och har troligtvis funnits hos bina i miljoner år. Bakterierna bildar mycket resistenta sporer i miljarder som lätt sprids med maten, dessa sporer har en förmåga att kunna vila i flera årtionden. Bakterierna förökas i ynglets tarm och får larverna att ruttna inifrån. 

Amerikansk yngelröta kan konstateras genom att sticka in exepmelvis en tändsticka i en cell och den dra ut en kletig illaluktande massa. 

Amerikansk yngelröta måste anmälas och bekämpas, bina avlivas och kupan eldas sedan upp. 

Europeisk yngelröta 

Orsakas av bakterien Melissococcus/ Streptococcus plutonius.

Likar den amerikanska yngelrötan men bildar inga sporer och är därför inte lika farlig. Bakterien är troligen ganska vanlig och godartad men kan utvecklas negativt om man som biodlare inte rensar ut. 

Bakterierna angriper bara öppet yngel som då torkar in och blir smutsgrå. Det luktar ättika eller i värsta fall rutten fisk.  

Nosema

Är en svanp som förstör binas tarmceller, de infekteras via maten. Bina blir hängiga, flygförlamade eller kan få uppsvällda bakkroppar och livslängden reduceras. 

Behandlas genom förebyggande åtgärder som; varmt och torrt i kupan, flitigt rambyte, inga exkrementer på ramar och vax, samt myrsyrabehandling. 

Behandling med ättiksyra under vintern av sparade nyutbyggda vaxramar dödar Nosemasporer. Byt yngelramar ofta! Aldrig mer än 1-2 år med samma ramar i yngelrummet. 

Yngelröta och Nosema har funnit med bina under alla miljoner år bina funnits på jorden och deras naturliga motstånd är sannorlikt mjölksyrabakterier och god rensningsförmåga.  

Varroa

Ett kvalseter som lever på det europeiska biet (Apis cerana) och kom till Sverige på 90-talet. Finns nu spritt i hela världen med undantag från Australien. 

Det asiatiska biet är resistent då det utvecklas på endast 19 dagar och kvalstret behöver fler dagar på sig, vårt europeiska arbetsbi/drönare behöver 21 - 24 dygn på sig för att utvecklas och det är optimalt för detta kvalser. 

Om biodlaren inte behandlar sina samhällen mot varroa dör det inom tre - fyra år. 

Varroa finns i alla bisamhällen i nästan hela Sverige och behandlas varje år med hjälp av olika sorters behandlingar, exempelvis;

* Myrsyra 

* Oxalsyra  

I framtiden hoppas forskarna och biodlarna på en naturlig resistensutveckling, ett successivt urval av rensningsbenägna bin. 

Referens: Bengt Nihlgård, Professor emeritus, Biodiversitetet vid Lunds universitet

Dela den här sidan