"Bikuporna blir en svallerspegel som berättar vad som händer i naturen runtomkring ... snart upptäcker du själv att du ser på naturen genom binas ögon"

De första bina uppkom troligtvis i Afrika för 150 miljoner år sedan. I Sverige finns cirka 290 kända arter med bin. 250 arter lever solitärt, dvs de bygger bon i marken eller ihåligheter, producerar inget vax och heller ingen honung. I Sverige finns idag fyra olika varianter av honungsbi.

I ett bisamhälle finns cirka 60.000 - 80.000 arbetsbin sommartid, samt 10.000-20.000 vintertid. Endast en drottning som kan leva 1-5 år, samt ett 1000- tal drönare under sommarperioden. 

För att få en burk honung (700 g), har bina gjort ungefär 10 miljoner besök på blommor och växter. Det krävs en flygsträcka av 4000 mil, alltså runt ekvatorn för att samla in nektar till en burk honung.

Drottning = "Visen" fertil hona, har gadd men sticker endast andra drottningar

Drönare = hane, befruktar drottningar, gaddlösa, lever 1-4 månader

Arbetare = könsligt outvecklade honor, har gadd, lever 1-12 månader

Honungsbin visar ett väl utvecklat samarbete och alla individer är beroende av varandra. Ett samhälle utan drottning klarar sig inte och drottningen lever endast ett par dagar utan uppvaktande arbetsbin. Honungsbin har en högt utvecklad form av socialt beteende, med sin förmåga att kunna samarbeta kan ett samhälle överleva vintern med stort antal individer. 

En drottning kan under sommaren lägga 2000 - 3000 ägg om dagen, hon passas ständigt upp av arbetsbin som matar henne och tar hand om alla larver i kupan. När en ny drottning kläcks flyger hon ut på en eller ett par parningsflykter där hon parar sig med flera drönare som kan känna hennes doft på flera kilometers avstånd. Parningen sker i luften, en varm och solig dag - minst 20 grader - och då fyller hon sin sädesbehållare med sperma som räcker livet ut för henne att befrukta alla ägg hon ska lägga i kupan. Skulle hon inte paras under den korta brunstperiod hon har efter kläckning kommer hon bara lägga obefruktade ägg som utvecklas till drönare. Från ägg till drottning tar det 16 dygn.

Drönaren föds ur ett obefruktat ägg och har endast drottningens arvsanlag. En så kallad jungfrufödsel. Alternativt kan man se på drottningen som en hemafrodit som uppträder både i en kvinnlig och en manlig skepnad. Från ägg till bi tar det 23 dygn.  

Arbetsbin utvecklas från ägg till bi på 21 dygn. Ett arbetsbi har under sin levnadstid många olika uppgifter att utföra och det följer vanligtvis ett visst mönster, från att arbeta inne i kupan till att börja flyga ut och skaffa mat och vatten, bygga i kupan, vakta kupan. Det som avgör om larven blir ett arbetsbi eller en ny drottning är vad larven får för föda under utvecklingstadiet av de arbetsbina som sköter om larverna. Är samhället stabilt tar inte arbetsbin fram någon ny drottning, är det däremot risk för svärmning, trängsel eller om drottningen försvunnit tar de snabbt fram ett par nya drottningar. 

Bin samlar vatten, pollen, nektar och propolis. 

Karl von Frisch fick 1973 nobelpriset i medicin efter att ha upptäckt och synliggjort binas dansspråk. När ett bi hittar en riklig foderkälla är det en fördel att kunna berätta det för övriga bin i samhället. När ett bi har hittat en blommande körsbärsträdgård med hög sockerhalt i nektarn, flyget det tillbaka till kupan och börjar nu dansa för de andra bina. Biet börjar vippa med stjärten och springer samtidigt runt i en figur som liknar en 8:a. Beroende på 8:ans lutning förstår de andra bina åt vilken riktning körsbärsträden finns, vinkeln mellan 8:ans mittlinje och lodlinjen i kupan motsvarar vinkeln mellan riktingen till solen och riktingen till nektarkällan. Hastigheten av dansen anger avståndet till fyndplatsen. Om ett bi skulle använda sig av ringdansen, endast dansa runt i en ring, är näringskällan mycket nära, inom 50 meter från kupan. Lite - flyg ut så ser ni själva! 

Referens

Mattson, C., Lang, J. (2017). Bin till nytta och nöje.